Stunder av lycka...
Vi människor är förunnade att känna en massa olika saker, vrede, glädje, sorg, smärta, saknad, lättnad, bekräftelse, kärlek, lust, lycka och en massa andra saker som jag inte kommer på just nu. Ah!!! Kom på några till, mjölksyra förstås, endorfinkickar och ett visst adrenalinrus är också något Vi gärna känner. Är inte helt säker på att andra levande varelser på den här jorden har samma förmåga att känna allt som vi Homo Sapiens kan känna.
Saknad är något jag personligen känner ganska ofta sedan ett drygt halvår tillbaka eftersom jag sedan dess inte bor tillsammans med min familj. I helgen har jag iaf spenderat massor av tid med ungarna, framförallt med Abbe, skoj!!!
Lyckostunder som varit försöker jag plocka fram ur minnet så ofta jag kan, försöker skapa nya också så gott det går.
Ett sätt att skapa tillfredsställelse är att träna hårt, ett annat är kicken jag får av att leverera ett bra cykelpass till en engagerad och motiverad cykelklass.
De flesta av mina lyckligaste stunder har naturligtvis varit tillsammans med familjen och mina närmaste vänner. När barnen fötts har varit fantastiskt, glädjande nog har ännu lyckligare och roligare stunder varit tillsammans med dom och förhoppningsvis kommer de ännu fler. Familj och vänner har varít en del av många upplevelser, något som också återkommer är att många av de roligaste upplevelserna varit på resor, i vårt älskade Sälen eller i cykelrelaterade sammanhang.
Kanske lite överraskande var ett av mina bättre ögonblick när allt var klart med min nya arbetsgivare, var mäkta trött på situationen som var och när bitarna föll på plats med Habia kändes allt perfekt. Efter ett halvår kanske inte allt är perfekt, men iaf tillräckligt bra för att jag inte kan tänka mig ett bättre arbete inom överskådlig framtid iaf. :-)
Tänkte dela med mig av några underbara stunder i mitt liv.
Sälen, i alla former!
En som också ligger mig varmt om hjärtat är min bästa vän, Håkan. Vi har delat många fantastiska stunder, en av de bästa var när vi var till Paris 2003 och såg Lance Armstrong vinna TdF för femte gången. Det var dessutom 100-års jubileum för tävlingen och Vi fick chansen att cykla varvet i Paris tillsammans med 10 000 andra entusiaster några timmar innan proffsen kom! :-)
Paris har sedan dess blivit lite tradition att besöka sista helgen i Juli för att se målgången på Touren. 2005 var året Lance blev historisk genom sin sjunde seger, självklart var jag där, tillsammans med Mona och mina föräldrar, underbart!
Eftersom cykelintresset mer eller mindre frivilligt spridit sig i familjen så var Mona och jag ner till Milano 2007 och såg målgången på Giro D'Italia. En fantastisk resa som nästan kräver ett kapitel för sig.
Plats på VIP-Läktaren vid mål var mäktigt! :-)
Paulo Bettini efter målgång, så små dom är killarna som kan cykla fort i alperna...
Att cykla med familj och vänner på olika platser är fantastiskt roligt. Att numera barnen dessutom är duktiga på att trampa är grymt skoj. Matilda föredrar som sin mamma landsvägen, Albert håller sig tillsvidare iaf helst i skogen. Att attackera en träning tillsammans med Håkan eller bröderna Norling är för mig nästan lika stimulerande som ett pass med ungarna... :-)
Innan ett skönt pass på hemmaplan 2007.
Mycket roligare blir det inte än en kamp i skogen med Nicke och Matte!
Abbe i täten i en skön utförsbacke i Sälen.
Paus i Gudinge!
En bild som inte går att hoppa över, visar lite av hur skoj det är att cykla om man inte tar allt på för stort allvar...
Nu tror jag att det räcker för de som eventuellt orkat följa med ända hit... :-)
Det kommer garanterat bli fler bilder från tillfällen som betyder mycket för mig.
Sov gott!
Tobbe
Saknad är något jag personligen känner ganska ofta sedan ett drygt halvår tillbaka eftersom jag sedan dess inte bor tillsammans med min familj. I helgen har jag iaf spenderat massor av tid med ungarna, framförallt med Abbe, skoj!!!
Lyckostunder som varit försöker jag plocka fram ur minnet så ofta jag kan, försöker skapa nya också så gott det går.
Ett sätt att skapa tillfredsställelse är att träna hårt, ett annat är kicken jag får av att leverera ett bra cykelpass till en engagerad och motiverad cykelklass.
De flesta av mina lyckligaste stunder har naturligtvis varit tillsammans med familjen och mina närmaste vänner. När barnen fötts har varit fantastiskt, glädjande nog har ännu lyckligare och roligare stunder varit tillsammans med dom och förhoppningsvis kommer de ännu fler. Familj och vänner har varít en del av många upplevelser, något som också återkommer är att många av de roligaste upplevelserna varit på resor, i vårt älskade Sälen eller i cykelrelaterade sammanhang.
Kanske lite överraskande var ett av mina bättre ögonblick när allt var klart med min nya arbetsgivare, var mäkta trött på situationen som var och när bitarna föll på plats med Habia kändes allt perfekt. Efter ett halvår kanske inte allt är perfekt, men iaf tillräckligt bra för att jag inte kan tänka mig ett bättre arbete inom överskådlig framtid iaf. :-)
Tänkte dela med mig av några underbara stunder i mitt liv.
Sälen, i alla former!
En som också ligger mig varmt om hjärtat är min bästa vän, Håkan. Vi har delat många fantastiska stunder, en av de bästa var när vi var till Paris 2003 och såg Lance Armstrong vinna TdF för femte gången. Det var dessutom 100-års jubileum för tävlingen och Vi fick chansen att cykla varvet i Paris tillsammans med 10 000 andra entusiaster några timmar innan proffsen kom! :-)
Paris har sedan dess blivit lite tradition att besöka sista helgen i Juli för att se målgången på Touren. 2005 var året Lance blev historisk genom sin sjunde seger, självklart var jag där, tillsammans med Mona och mina föräldrar, underbart!
Eftersom cykelintresset mer eller mindre frivilligt spridit sig i familjen så var Mona och jag ner till Milano 2007 och såg målgången på Giro D'Italia. En fantastisk resa som nästan kräver ett kapitel för sig.
Plats på VIP-Läktaren vid mål var mäktigt! :-)
Paulo Bettini efter målgång, så små dom är killarna som kan cykla fort i alperna...
Att cykla med familj och vänner på olika platser är fantastiskt roligt. Att numera barnen dessutom är duktiga på att trampa är grymt skoj. Matilda föredrar som sin mamma landsvägen, Albert håller sig tillsvidare iaf helst i skogen. Att attackera en träning tillsammans med Håkan eller bröderna Norling är för mig nästan lika stimulerande som ett pass med ungarna... :-)
Innan ett skönt pass på hemmaplan 2007.
Mycket roligare blir det inte än en kamp i skogen med Nicke och Matte!
Abbe i täten i en skön utförsbacke i Sälen.
Paus i Gudinge!
En bild som inte går att hoppa över, visar lite av hur skoj det är att cykla om man inte tar allt på för stort allvar...
Nu tror jag att det räcker för de som eventuellt orkat följa med ända hit... :-)
Det kommer garanterat bli fler bilder från tillfällen som betyder mycket för mig.
Sov gott!
Tobbe
Kommentarer
Trackback
