Är huvudet dumt får kroppen lida...

Eller historien om hur ordspråket/myten "bra karl reder sig själv" rasade samman.

Dagen började bra med lite småpyssel.

Mitt på dagen var det dags att se Abbe spela internmatch som avslutning av hockeyskolan. Riktigt skoj att se honom i rätt tröja igen. Bra match gjorde han med många svettiga räddningar. 

 

Eftermiddagen ägnades åt mer pyssel. Pyssel som med facit i hand inte borde ha utförts utan lite support. Ibland är viljan lite större än förståndet.

Skulle iaf avsluta med att sätta upp en gipsskiva högt på en vägg i en trapp. Fick den mindre briljanta idén att det skulle funka jättebra med en tre meter hög stege 4-5 trappsteg upp i en lackad trätrapp...

Det gjorde det också, ett tag. Braket när stegen stack ner på klinkergolvet i hallen med mig högst upp var högt tror jag. Nåväl, det gick ganska bra trots allt. Resultatet blev ett för närvarande obrukbart vänsterben, en vänsterarm som är stel som en protes, ett ömmande huvud och troligen ett knäckt revben. Ser inte riktigt fram mot att vakna imorgon, misstänker att man inte är smidigare då.

Det sjukaste av allt var att när jag låg där med armen och bröstet som smärtade värst så var min första tanke att det här var inte bra, ska ju spela golf på onsdag...

Ser inte mycket ut på bild, tur att stegen var av "mjuk" aluminium.


 

Resultatet blev iaf bra. :-) 

 


Kommentarer
Postat av: Anonym

kanske bäst och besöka sjukstuga min vänn såg inte alls bra ut det där



krya på dig

2009-08-17 @ 15:02:47
Postat av: Tobbe

Tack för omtanken. Jag hoppar sjukstugan iaf. Diagnosen är redan klar, byggd på liknande erfarenheter sen tidigare. :-)

2009-08-17 @ 17:42:59
URL: http://karlssto.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0